2007-01-31

Om funktionsanalys

Idag har vi varit med Baron och Falstaff på Tassrelax här i Skara.

De har fått träna simning: en aktivitet som alldeles idealiskt förenar nytta med nöje. Det är välgörande för hela kroppen, och det befrämjar rörligheten i muskler och leder.

Att de sedan tycker att det är så roligt gör inte saken sämre. Falstaff har sin gummiflaska att jaga, och Baron hemför stolt sin älskade anka.


Men hundarna har inte bara simmat. De har också genomgått en funktionsanalys.

Annica på Tassrelax har noggrant studerat hur de fungerar under olika rörelser, både i bassängen och på torra land. Hon har gått igenom dem från svans till huvud, från tassar till rygg och granskat deras muskelmassa, leder och rörlighet.

Utifrån den analysen får vi sedan tips och råd om vad hundarna behöver tränas lite extra på vad gäller styrka och kondition.

Så småningom kommer ett skriftligt utlåtande, och jag lovar att informera bloggens besökare om resultatet. Men redan nu kan jag meddela att både Baron och Falstaff befinner sig i allra bästa form. Det hade jag på känn, men det är ändå bra att få en sakkunnig bedömning av dem.

2007-01-30

Om renlighet

När Baron och Falstaff har ätit genomgår de nästan alltid en viss väl etablerad ritual.

De går ut i trädgården, och torkar sig energiskt om nosarna.

Falstaff stryker sig längs häcken, fram och tillbaka, och han gör det så intensivt att det nästan ser ut som att häcken ska välta.

Baron lägger ner huvudet i snö eller gräs, och under hörbara grymtningar torkar han nosen med skägg och mustascher.

Rutinen ger resultat: varje liten matrest försvinner och hundarna kan gå in, mätta, belåtna och alldeles rena efter måltiden.

2007-01-29

Om kroppskontakt

Falstaff och Baron har helt skilda åsikter om beröring och kroppskontakt. Ungefär så här kan de beskrivas:

Falstaff: ”Jag vill vara så nära er jag kan. Att ni klappar och kliar mig eller ger mig lätt massage är mycket behagligt. Jag lägger mig gärna på rygg, njuter och grymtar lite lätt. På fotot har jag somnat på husses ben. Det är bara hur skönt som helst. Det tycker nog husse också. Han påstår till och med att hans fötter också somnar …”

Baron: ”Kom inte för nära. Nu vill jag vara ifred, och varför ska ni jämt hålla på med mig? Om ni inte låter mig vara går jag min väg. – Vad sa du, husse? Massage? Ja, det var en helt annan sak. Det får du hålla på med precis hur mycket som helst. Hela kroppen – det är nästan det skönaste jag vet.”

Ungefär så tror jag att de tänker. Det är bra att de är olika och har sina egna personligheter. Det vore tråkigt om den ene bara vore en klonad kopia av den andre!

2007-01-28

Om "allting skapat"

Baron och Falstaff: ni får ursäkta! Idag är ni inte ens med på något foto.

Det händer att jag går ut och ni inte följer med. Det är inte så roligt, men ibland måste jag. Kanske ska jag till tandläkaren. Eller till biblioteket. Någonstans dit ni inte får följa med.

Jag gillar det inte. Det känns som om något är fel när ni inte är med. Ofullständigt, som om jag går ut utan att vara riktigt klädd.

Men även om ni inte är med, Baron och Falstaff, händer det att jag träffar andra hundar, på egen hand. Era kompisar, eller sådana ni inte känner eller har träffat.

Då tänker jag på en trevlig liten dikt av den finlandssvenske författaren Lars Huldén. Så här lyder den:





Allting skapat ligger mig varmt om hjärtat.

Därför brukar jag hälsa på hundar jag möter,

om de och jag är allena.

”Vov!”, säger jag.

Men sällan får jag ett hyggligt svar.

Jag har nog en främmande accent.


2007-01-27

Om öl till hundar

Inget tyder på att Baron eller Falstaff skulle vara några älskare av öl. Visserligen har de aldrig fått provsmaka, men jag tror nog att de hellre avstår.

Hundarna har var sin ölflaska. Men de är garanterat tomma, och används bara som leksak och lockbete när de simmar.

Nu läser jag en notis i Göteborgs-Posten:

”Efter att ha varit ute hela dagen och nosat i naturen och kissat på lyktstolpar finns det inget mysigare än att koppla av med en flaska öl.

Det trodde åtminstone hundägaren Terrie Berenden i Nederländerna, så han komponerade ett hundöl baserat på malt och köttextrakt. Ett lokalt bryggeri har börjat framställa den alkoholfria drycken.” (TT-AP).

Kanske vi skulle importera några flaskor eller burkar och testa? Vem vet: kanske också Baron och Falstaff – liksom husse och matte – kan tycka att det är gott med ett glas öl då och då …

2007-01-26

Om snöbus




Tillsammans med Baron och Falstaff är alla dagar roliga, fyllda av aktiviteter, innehåll och upplevelser.

Men det finns dagar som är bara ännu bättre, med tydlig guldkant.

Som till exempel igår, när vi gjorde ett oplanerat besök i Lidköping hos vännen Frida och hennes härliga fluffbollar: sheltie-tjejerna Myntha och Smulan.

Solen sken över ett tunt snötäcke, några minusgrader och fyra glada hundar: kan man önska sig mera?

Vi gick till Ågårdsvallen, där hundarna fick springa av sig, leka och busa allt vad de orkade. Vilken lycka!

Kamerorna gick varma, och för oss människor var det särskilt spännande och roligt att efter väl genomfört friluftsliv få se de proffsiga foton som Frida tog.

Ett besök på hennes hemsida rekommenderas varmt. Baron och Falstaff är representerade i hennes galleri med flera foton fyllda av action, humor och skönhet.

2007-01-25

Om brevbärare

Baron och Falstaff har de allra bästa och mest förtroliga relationer till våra brevbärare.

Fjärran är de skrönor man hör talas om där hundar ger sig på brevbärare och biter dem.

Här är det ingen risk. Baron och Falstaff älskar att få träffa dem som troget levererar post till oss. Åtminstone två av dem är själva hundägare. När de stannar till och bjuder hundarna på godis och levererar post är det en av dagens absoluta höjdpunkter.

Nu har vi applicerat en bearded-collie-dekal på vår brevlåda. Det händer att Falstaff och/eller Baron får post. Då underlättar det om också hundarna är identifierade på brevlådan.

Så vet brevbärare och reklamutdelare att här bor inte bara människor utan också - och kanske framför allt - hundar. Och inte vilka hundar som helst, utan BEARDED COLLIES!

2007-01-24

Om snö som doftar

Det ligger nu ett tunt lager snö i våra trakter.

Inte så mycket, men tillräckligt för att Baron och Falstaff ska tycka att det är roligt. Och visst avsätter deras tassar fina mönster i orörd snö!

Det ser ut som om snö på marken framhäver alla lukter. Hundarna är mycket ivriga och noggranna i sitt nosande. Promenaderna tar lång tid och de stannar kvar längre vid varje intressant doftsensation.

Kanske är det så att dessa miljarder små snökristaller tillsammans utgör en större yta som bärare av lukter. Mycket större än motsvarande yta på snöfri mark.

På samma sätt som små barrträd är mera intressanta att nosa på än lövträd eller gräsmark. De miljontals barren samlar på sig många fler doftpartiklar än mycket annat.

Så Falstaff och Baron har roliga dagar. Det har de egentligen alla dagar, men snön på marken bidrar med ett märkbart plusvärde.

2007-01-23

Ännu en fotomodell

Igår publicerade jag ett foto av en glädjefylld Baron, där han spurtar mot mål på en agility-bana. Bilden är tagen av Daniel Andersson, och fick med all rätt hedersomnämnande i aktiv-beardis-sidans fototävling. Temat för tävlingen var BEARDIS-GLÄDJE.


Nu frågar sig bloggens besökare: men Falstaff då? Utstrålar inte också han "beardis-glädje"?

Om han gör! Se på de här bilderna. Full fart, glädje och lycka under alla årstider, vinter som sommar.

Rasstandarden säger att en bearded collie ska vara "vaken (alert), livlig och aktiv samt äga självförtroende". Det är en bra beskrivning på både Baron och Falstaff.


Egentligen borde det också stå något om glädje. För det är något som är mycket utmärkande för dem. De visar aldrig några sura miner utan är alltid GLADA!

2007-01-22

Om en fotomodell

Så har det hänt igen: Baron är med på ett foto som har fått juryns hedersomnämnande!

Tävlingen arrangeras av aktiv-beardis-sidan. Mottot för december månads tävling var BEARDIS-GLÄDJE, och vem kan väl bättre illustrera det än Baron.

Det härliga fotot är taget av Daniel Andersson, och visst förmedlar det fart, flykt och glädje. Juryns motivering: "Fartfylld bild med härlig teknisk kvalitet". Man kan bara hålla med!








I november månads tävling var mottot KONTAKT, och i ett njutbart foto av Frida Engman tar Baron och Fridas lilla sheltie-tik Smulan intensiv kontakt med varandra. Juryns motivering: "Ett vackert kort taget i rätt ögonblick." Bara att instämma!

Betrakta gärna de andra sköna fotona på aktiv-beardis-sidan.

(Fotona återges här med vänligt tillstånd av Daniel och Frida. Ett besök på deras hemsidor rekommenderas – där finns många alldeles underbara foton.)

2007-01-21

Att känna igen

Både Baron och Falstaff har en alldeles utmärkt hörsel. Ibland tycker jag nästan att den är övernaturlig!

Till exempel:

Matte åker iväg, för att handla, gå på sammanträde - eller något annat.

Hundarna stannar hemma med husse och lägger sig att vila. Så plötsligt reser de sig, rusar mot ytterdörren och sätter sig där och väntar vaksamt och förväntansfullt.

Det slår aldrig fel: matte har kommit tillbaka och kört fram bilen! Om någon minut kommer hon in, och hälsas hjärtligt välkommen.

Varken Baron eller Falstaff har sett något, men de har hört bilen komma, och de har känt igen motorljudet på just vår bil.

Jag önskar att min egen hörsel var lika god. Och att jag var lika bra som hundarna på att känna igen en viss bilmotor, bland otaliga andra som passerar här förbi.

2007-01-20

Om "tandkex"

På förmiddagarna brukar vi ta en fika, sådär vid tio-elva-tiden.

Det hör till att också Falstaff och Baron deltar. Om vi skulle glömma det är de noga med att påminna oss.

De får då var sitt "tandkex", som sägs vara bra för deras tänder. Dessutom tycker de om det, och knaprar gärna i sig. På fotot ligger kexen framför dem, och de väntar på tillåtelse att ta dem.

Kexen sägs "medverka till en väl utvecklad käkmuskulatur och starka tänder samtidigt som de rengör bett och tänder effektivt".

Det är väl överord, men hundarna har faktiskt utmärkta tänder, nästan utan tandsten. Jag vet inte om det beror på kexen, den regelbundna tandborstningen eller att de får PlaqueOff i maten. Det är kanske genetiskt: de har ärvt en god tandhälsa av sina föräldrar! Egentligen är det väl en kombination av flera faktorer.

2007-01-19

I skogen

Baron och Falstaff älskar långa promenader i skogen.

Före gårdagens spårträning fick de sträcka ut en god stund i Björstorps-skogen. Eftersom vi inte så ofta är just där finns det mycket att upptäcka. Man kan bära pinnar (Falstaff) och man kan nosa på en symfoni av dofter (Baron).

Det går att galoppera runt kring träden (Falstaff) eller ta det lite lugnt intill matte (Baron, som på fotot).

Undrar någon var Falstaff var när fotot togs? Just det: på egen upptäcktsfärd en bit bort, inne i skogen.

Också vi själva njuter förstås av våra turer i skogen. Lycka är att vandra där en solig och nollgradig januaridag tillsammans med hundarna!


"Sakta spelar vinden i de höga
och gungande kronornas grönt."
(Vilhelm Ekelund)

2007-01-18

I spårskogen

Jo, det gick faktiskt att spåra i skogen idag också.

Vi fick göra några svängar runt nerfallna träd, och det var risigare än vanligt i Björstorps-skogen.

Men vädret var härligt: några plusgrader och tidvis rentav soligt. Marken är fuktig, nästan vattensjuk, men det är ingen nackdel när hundarna ska spåra.

Falstaff var som vanligt spårsäker. Nosen i spårkärnan nästan hela tiden, och numera plockar han konsekvent upp apporterna och kommer med dem till matte. På fotot är matte på väg ut med honom.

Baron var mer koncentrerad än han har varit de senaste gångerna. Då har han ibland förefallit lite disträ, men idag var han mycket målmedveten. Bortsett från en smärre utflykt efter första apporten var han helt på det klara med var spåret gick.

Hundarna älskar att spåra. De får röra på sig, och de jobbar med något som de tycker är så roligt.

2007-01-17

Nypremiär för simträning

Bakom den här dörren döljer sig ett paradis för Baron och Falstaff.

Det är ingången till Tassrelax, där hundarna från och med idag ska träna simning regelbundet.

Vi har gjort uppehåll med simträningen ett halvår, men nu var det dags att för första gången besöka den nya bassängen här i Skara.

Så hundarna fick var sin halvtimme i vattnet, och det var inte att ta miste på deras glädje och lycka att äntligen få sträcka ut i skönt tempererat vatten. De tycker att det är så oerhört roligt - de vill aldrig sluta utan måste lockas upp ur bassängen.

Framför allt är det synnerligen hälsosamt och nyttigt. Det blir "relax" inte bara för tassarna, utan för leder, muskler - hela kroppen.

Det är svårt att tänka sig bättre, roligare och mer effektiv friskvård.

2007-01-16

En blockerad väg

Här kommer vi med Baron och Falstaff på en av de skogsstigar vi så ofta vandrar på.

Och vad får vi se? Hela stigen är totalt och ogenom-trängligt blockerad. Några jätteträd har blåst omkull i söndagens storm och lagt sig rakt över. Det finns inte en chans att forcera dessa mäktiga hinder.

Hundarna blev ytterst förvånade. Baron tvärstannade och tittade förundrat på denna vandalisering. Falstaff vände sig om, som om han undrade varför vi har lagt ut de här stockarna. Och vad vi tänker göra åt det. I väntan på vilka åtgärder vi tänkte vidta lade han sig ner och tuggade på en pinne.



Nej, det var bara att vända. Fast de fallna träden kan vi nästa gång utnyttja till att träna balans-gång på. Inget ont som inte har något gott med sig ...




















2007-01-15

Om vågskvalp

Baron och Falstaff har en vattenskål i trädgården.

Vi ser till att den alltid är välfylld, och av någon anledning föredrar hundarna att dricka ur just den. Vattnet där tycks vara godare än det som de har tillgång till inomhus.

Men under gårdagens oväder, med kraftiga stormbyar, tömdes den nästan. Inte av Baron eller Falstaff, men av de kraftiga vindarna. Det gick riktiga vågor i skålen, och det var snudd på att vi hade fått se "vita gäss" och vågskum där. I en vattenskål för hundar!

Baron och Falstaff stördes inte av stormen. Inte heller hörsammade de länsstyrelsens uppmaning att hålla sig inne när det var som värst. Det var som om de gillade vinden som ven i deras pälsar.

2007-01-14

Vinterpromenaden dagen efter

Idag nöjer sig Baron och Falstaff i stort sett med att inifrån betrakta den storm som nu drar över oss.

Det kan vara skönt för dem, för trots att de har god kondition sitter nog gårdagens milslånga promenad i benen. Kanske också i deras huvuden.

På klubbens hemsida finns redan en kollektion härliga bilder från igår. Flera av våra klubbkamrater har också berättat om evenemanget och publicerat foton. Frida och Emma - för att nämna några.

Bland alla de många hundarna som deltog var Falstaff och Baron de enda företrädarna för den ädla, vackra och kloka rasen bearded collie.

Så därför får de visa upp sig i all sin glans på ett foto från igår.

2007-01-13

L-å-n-g promenad

Vilken härlig dag!

Den 13 januari! Ändå hög luft, några plusgrader, och ingen snö eller blåst.

Så tillsammans med m-å-n-g-a kamrater från vår klubb gick vi en helt underbar promenad från klubbstugan till sjön Vristulven.

Sex kilometer dit, och sedan tillbaka igen. Både hundarna och vi gladdes åt att träffa så många av våra klubbkamrater. Och vilken härlig promenad!

Vid sjön tändes grilleldarna, och naturligtvis fick Falstaff och Baron sin beskärda del av de varma och grillade korvarna. Syns korvbiten som är på väg mot Falstaffs uppmärksamma nos? Kanske det, halvvägs mellan mattes hand och Falstaff.

Alltså: en alldeles otroligt bra dag!

2007-01-12

Om klor och tänder

Ack ja, det är inte alltid lätt att heta Baron eller Falstaff!

Livet är för det mesta en dans på rosor, men det finns prövningar, som den regel-bundna omvårdnaden på skötbordet.

Pälsen borstas och kammas. Trampdynorna blir insmorda och pälsen mellan dem klipps bort. Sen ska vi borsta tänder och massera tandköttet. Klorna blir klippta.


Varför ser du så olycklig ut, Baron? Både du och Falstaff är ju så vana vid att bli hanterade, och ni finner er i det med stort jämnmod. Det är inte allt här i livet som bara är roligt.

Inte ens för hundar!

2007-01-11

Gemenskap i en fåtölj

Det är inte ofta som Baron och Falstaff sätter sig i samma fåtölj.

Men det händer. Och de finner sig utmärkt väl tillrätta med varandra, utan att det uppstår några konflikter. Om det blir något gräl är det kortvarigt och har mest karaktären av sådant gnabb som det kan bli mellan syskon.

Falstaff kan få för sig att han ska ha just den skogspinne eller leksak som Baron har lagt beslag på. Oftast får han det - Baron nedlåter sig inte till att bråka med småkillar! Men inte alltid: han passar ibland på att visa vem som är äldst. Klok som han är gör han det snällt men bestämt.

Sedan är det inte så lätt att få med båda hundarna på samma foto. Att de dessutom sitter uppflugna i samma fåtölj gör det desto roligare.


2007-01-10

Om ett stängsel

Ibland kan våra promenader vara en aning riskabla för Baron och Falstaff.

Nästan dagligen går vi en runda utefter hästhagarna här i grannskapet. Hundarna tycker - liksom vi själva - att det är trevligt att gå där. Vi träffar ofta andra glada hundar, gläds åt att se på hästarna som betar stilla, rullar sig i gräset eller rusar omkring i full fart.

Men det är inte alldeles ofarligt. Hagarna är omgärdade med elstängsel, och alldeles intill finns mycket att nosa på. Som unghund blev Baron "bränd" några gånger, till sin stora förskräckelse. Falstaff har klarat sig hittills, men ibland är det snubblande nära att en svanstipp nuddar vid stängslet.

Att som idag ta en motionstur på Axevalla hed är däremot helt riskfritt. Där finns inga farligheter, och Falstaff gläds åt att återse sin sten, som är den enda synliga på hela heden.

2007-01-09

Om en myrstack

På en av våra skogs-vandringar upptäckte vi häromdagen en märklig myrstack, som Baron här undersöker.

Någon hade tydligen skakat av barren från sin pensionerade julgran och lagt ut dem över en av de många myrstackarna. Lite glitter har följt med.

Jag föreställer mig myrornas förtjusning när de vaknar upp ur sin vintersömn, gnuggar sig i ögonen och upptäcker att deras stack är översållad av de härligaste användbara granbarr. Bara att sätta igång och jobba, utan att behöva fnatta runt i skogen och släpa hem barr.

Ungefär som om Baron och Falstaff hade legat i vinteride, och vaknar upp. Vad är det första de ser? Agilityhinder uppställda till träning, färdiga personspår och viltspår, invallade uppletsrutor, apportbockar, leksaker - ja, allt som gör livet innehållsrikt och spännande. Matte och husse färdigklädda för långa skogspromenader.

Vilket uppvaknande!

2007-01-08

"Julen vara skall till påska."

Nej, inte riktigt så länge. Men fortfarande är vår julgran och andra julprydnader kvar.

Falstaff tar igen sig under julgranen. En gammal jultomte och en ännu äldre julbock vakar över honom. Ännu kan han inandas lite grandoft.

För honom och Baron behövs tända ljus som lyser upp det dystra januari-mörkret. Hundarna har väl nästan gett upp hoppet om en lika snörik vinter som i fjol.

Vi tröstar dem: det blir säkert tillfälle till snöpulsning i år också. Som kompensation för den hittills snöfattiga vintern kan de glädjas åt att spårsäsongen är förlängd. Att tassarna än så länge inte är fulla med snöbollar. Och att de inte riskerar någon köldkramp i detta milda väder.

För övrigt vill jag rekommendera bloggens alla besökare att gå in på vännen Fridas hemsida. Läs hennes blogg för den 7 januari, gläds åt den trevliga texten och njut av två härliga foton av Baron!

2007-01-07

Om pizzakanter

Baron och Falstaff äter sin egen mat, och vi, deras människor, äter vår.

Det är sällan vi byter med varandra. Visst kan hundarna ibland få smaka på en prinskorv eller en liten bit skinka. Däremot händer det aldrig att husse eller matte tar någon del av hundarnas mat.

I ett fall tillämpar vi ett för alla mycket givande samarbete, nämligen i konsten att äta upp en pizza! Innehållet i pizzan äter vi människor upp, med allt vad det innehåller av kebabkött, tomatsås, ost eller vad det nu kan vara.

Däremot anser vi inte att pizzakanterna är någon större delikatess. Men det tycker Falstaff och Baron! Så kanterna skär vi bort, och finfördelar lite i taget i hundarnas matskålar, till deras tydliga belåtenhet.

Så blir alla nöjda, och när det serveras pizza här i huset behöver ingenting kastas bort eller gå till spillo.


2007-01-06

Ännu en dekal

Nu har vi satt ytterligare en dekal på bilen.

Den föreställer förstås en bearded collie. Den är lämpligt placerad intill uppmaningen "Husdjur - vid fara rädda oss", som vi har skaffat från Djurskyddet Sverige.

Baron och Falstaff kan behöva hjälpas ut ur bilen om den skulle fatta eld eller råka ut för någon olycka, och vi själva inte har möjlighet att ta hand om hundarna. Och nu vet de som eventuellt behöver rädda Baron och Falstaff vilken hundras de tillhör.

Helt naturligt är det Falstaff som poserar intill dekalen - den visar en svart bearded collie! Baron håller sig i bakgrunden, tills vi får en dekal med en brun beardis.

Tack till vännerna Karin och Arne som såg till att dekalen kom på plats.

2007-01-05

Om kottlet

Nej, jag har inte stavat fel. Det ska stå kottlet! Som en parallell till upplet.

Nog för att Baron och Falstaff också gillar välstekta kotletter, fast de väldigt sällan har fått smaka.

Men kottlet betyder att de får leta upp kottar. Det gör vi ofta på våra skogspromenader.

Jag håller en grankotte eller en tallkotte i handen en stund. Sen lägger jag den bland en massa andra kottar, när hundarna inte ser det.

Sen gäller det: "Baron - leta!" (som på bilden). Eller: "Falstaff - leta!" Nu ska hundarna hitta och med nosen markera just den kotte som jag har hållit i handen, och som alltså doftar annorlunda än alla andra kottar. Helst ska de också plocka upp den och leverera den.

Det är en spännande lek. Hundarna tycker att det är roligt, och de får också lite lättsam användning för några av sina talrika grå celler.

2007-01-04

Om bilen

Falstaff och Baron älskar sin bil.

Ja, den är ju deras! Matte och husse tjänstgör bara som chaufförer. Vi öppnar och stänger bildörrarna åt hundarna. Vi passar upp och ser till att det finns friskt vatten i skålen och att filtarna hålls någorlunda rena.

Det är husse och matte som packar in i bilen sådant som behövs för promenader, träning och tävling. Baron och Falstaff kan sätta sig bekvämt, titta ut genom fönstren och göra sina observationer.

På rutorna har vi dekaler. En av dem talar om att det finns djur i bilen och en annan är från Världsnaturfonden. Och så skyltar vi med en dekal som talar om att vi är medlemmar i Götene brukshundklubb.

Både vi och hundarna vill visa vår identitet och tillhörighet.

2007-01-03

Falstaffs horoskop


Ur den kristallkula med horoskop för hundar som publicerades i Hundsports julnummer vill jag nu berätta om vad som väntar för lille Falstaff under år 2007.

Han är född den 6 april, alltså i Vädurens stjärntecken.

Så här beskrivs han:

”Som vädurshund är du vänlig och bestämd, men samtidigt ytterst medveten om dig själv och rentav inte så lite egotrippad. `Framåt` är ditt ledord och du får oftast din vilja fram genom att både slita och dra i koppel.”

Och så här blir år 2007 för Falstaff:

”Du är väl nästan förberedd på att det blir ytterligare en tjatig allmänlydnadskurs, så som du drar och sliter i koppel, Trist, men sant. Du hatar visserligen att underkasta dig, men håll i minnet att alla kurser tar slut förr eller senare. … Du hamnar precis där du själv vet att du hör hemma, nämligen högst upp på rangskalan. Hög svansföring även i år med andra ord.”

Och om Falstaffs fortsatta karriär heter det:

”Spårträning passar dig som handen i handsken. … Släpa ut dina människor på långa turer i skog och mark, tänk så mycket intressant dom kommer att uppleva på det här viset.”

(Husses kommentar: Så bra det stämmer! Med dragande och slitande i koppel! Men framför allt: spårning. Det är Falstaffs riktigt stora talang. Så han lär inte få några problem med att släpa ut oss på långa turer i skog och mark. Det älskar vi alla!)

Och jag lovar: bloggens besökare ska så småningom få veta hur år 2007 slutligen gestaltade sig.

2007-01-02

Barons horoskop

Julnumret av Hundsport erbjuder en kristallkula, ett horoskop för hundar år 2007.

Baron är född den 18 mars, i Fiskarnas stjärntecken.




Så här beskrivs han i horoskopet:

”Du bryr dig faktiskt inte om var någonstans du befinner dig på rangskalan och skulle aldrig få för dig att bråka om något så oväsentligt. Charmig och vänlig är du, men saknar trots detta inte temperament.”

Och så här blir år 2007 för Baron:

”Ett år där det kan bli nästan för mycket av det goda. Vatten i all ära, men inte längtar du väl efter dubbla bad hela tiden? Ett litet tips är att i första hand välja badvatten som är genomskinligt, så slipper du hamna i duschen efteråt.”

(Husses kommentar: ska denna spådom slå in måste det ske en mycket stor förändring av Barons personlighet. Han skulle aldrig få för sig att frivilligt hoppa i närmsta vattensamling!)

Om Barons karriär heter det så här:

”Egentligen är alla vägar öppna för dig. Bara du vill tillräckligt mycket. Men det vill du ju inte alltid, tyvärr.”

Vi får väl se hur det går. När år 2007 är tillända lovar jag att förse bloggen med en utvärdering!

Till Falstaffs framtidsutsikter återkommer jag i morgon.

Google Analytics