Om hundmassage

Att ge Baron och Falstaff massage är mycket välgörande, inte bara för dem, utan också för mig själv. Jag riktigt känner hur lugn och harmonisk jag blir av den intima och nära gemenskapen med hundarna.

Men framför allt hoppas jag att den regelbundna massagen ska hjälpa dem att leva ett friskare och längre liv och att de behåller sin rörlighet högt upp i åldern.

Igår träffades vi på klubben, några vänner och deras hundar. På bilden ser vi Monica med Brindisia, Mona med Jet och Gunilla med Enya. Tillsammans gick vi igenom massagens grunder som vi praktiskt tillämpade på våra hundar. Baron var demonstrationsobjekt, och han gillar alltid att visa upp sig.

Efter en mysig fikastund värmde vi upp hundarna och stretchade dem. För Baron och mig var det en mycket angenäm eftermiddag, och det är väldigt roligt att få dela med sig av sina erfarenheter och kanske inspirera andra att ge sina hundar massage och stretching.

Om fysisk omvårdnad

Kära Baron och Falstaff: det kan inte hjälpas att det är varmt. Den regelbundna pälsvården slipper ni inte undan!

Och det vill ni nog inte heller. Stunden på skötbordet är egentligen ganska skön, och blir belönad med godis. Falstaff är alltid lite ivrig, och hoppar glatt upp på bordet. Baron är mer svårflörtad och får lyftas upp. Men sen går det bra. På bilderna finner de sig tålmodigt i mattes kamning och borstning av pälsarna.

I omvårdnaden ingår också kloklippning, och hundarna är en aning misstänksamma: det har hänt att husse har klippt fel, och det är inte så roligt. Tandborstning och massage av tandköttet går också galant. Det är roligt att se hur fina munnarna är, och tänderna har nästan ingen tandsten alls. Slutligen smörjer vi in trampdynorna så att de ska bli mjuka och sköna att trampa på.

Efter lyckligt överstånden genomgång väntar en bit grisöra: det har blivit tradition att pälsvårdskvällen avslutas så.

Om en värmebölja

I gårdagens inlägg berättade jag om Barons och Falstaffs svalkande och uppfriskande simträning.

Idag skulle jag nästan kunna säga att det är tvärtom. I varje fall känns ingen svalka, och även om det fläktar lite är hettan påfrestande: 28,5 grader på eftermiddagen.

Igår visade jag bild på en svalt genomblöt Falstaff. Här ser vi nu Baron och Falstaff, som nästan utslagna söker sig till skugga och tar en middagslur, efter en av dagens korta promenader.

Varken människor eller hundar har hunnit vänja sig vid värmen. Också matte och husse vill helst vara på en skuggig plats. Ändå har vi inte päls …

Våta hundar

Kära besökare av bloggen: vet ni hur en genomblöt bearded collie ser ut?

Här är han: Falstaff, efter dagens tämligen intensiva simträning på Hundhälsan i Tibro. Visst var det en skön stund, att svalka sig i bassängen medan temperaturen utomhus närmade sig trettio grader. Och att få vila en stund på rampen, med bytet: en plastflaska som det står ”dog beer” på.

Idag följdes simningen av shamponering och öronrens, men både Baron och Falstaff föreföll njuta av bassängträningen. I värmen utomhus blev de sedan torra på nolltid.

Nu är pälsarna fina och luktar gott. Nåja, luktar gott … Hundarna håller inte riktigt med. Simningen är OK, men att bli intvålad med för människonäsor väldoftande shampoo – det kan kvitta!

Agilitytävling i Götene

Det har varit tyst på bloggen några dagar. Inte så underligt: hela familjens uppmärksamhet har varit koncentrerad på den officiella agilitytävlingen på klubben igår.

Klass 1 - 3, både hopp och agility – och bra mycket över fyrahundra startande. Så det krävde både förberedelser och insatser under själva dagen. På fotot ses Mari i full fart som speaker.

Det var ordentligt varmt, och det märktes på både hundar, förare och funktionärer.

Nåja, allt klarades bra och det var förfärligt roligt att vara arrangör och träffa alla glada tävlande – för att inte tala om de duktiga domarna Anders Bergqvist och Jörgen Sundwall. Nu hoppas vi bara att alla som besökte oss också var nöjda med dagen.

Nu undrar bloggens besökare: Baron och Falstaff – hur gick det för dem? Ja, vi tävlade inte, utan ville lägga all koncentration på bra arrangemang. Så hundarna fick ta igen sig, vilket de gjorde utan protester. Det blev bara ett antal promenader.

Baron låter hälsa att han var mycket tacksam och glad för att slippa tävla: ”Husse, i den här värmen vill jag INGENTING, bara ligga och mysa i skuggan.” Falstaff: ”Instämmer. Puh!”

På spåret

Igår kväll var det ny träff med ”spårgänget”: Rick, Hjalmar, Pucko och Bonzo och deras människor. Och så förstås Baron och Falstaff.

Det börjar bli torrt i spårmarkerna i Björstorp, och det underlättar inte nosarbetet. Å andra sidan är fästingarna möjligen inte så aktiva: igår tog vi ”bara” fyra-fem exemplar av detta otrevliga kvalster.

För Baron gick spårandet någorlunda, fast han missade en apport. Men det är roligt att följa honom, och se hur han arbetar: lugnt och målmedvetet, om än med ett och annat avsteg till någon intressant doft som måste undersökas.

Matte rapporterar att Falstaff gick strålande: med nosen i spårkärnan, och nu har han äntligen börjat lära sig att ta upp apporterna och lämna dem till matte.

(Ursäkta: fotona är suddiga, men det är inte så lätt att ta bilder på framåtsträvande hundar!)

Gänget funderade en stund över hur ofta vi har träffats och spårat med våra hundar, alltsedan den första spårkursen år 2000. Vi kom fram till att det nog har varit cirka 150 – 200 tillfällen under årens lopp. Och vi hoppas förstås på många fortsatta övningar!

Agilityadministration

Igår firade vi Sveriges nationaldag på vår brukshundklubb med att förbereda den stora agility-tävlingen på lördag. Alla klasser och bra mycket över 400 starter. Men vi kör två parallella banor, så det ska nog gå smidigt och tempofyllt. Tävlingen måste vara klar när Sverige spelar första gruppspelsmatchen i fotbolls-VM!

Det är förstås en hel del att göra. Fördela funktionärer, sortera priser, ge hindren en ansiktslyftning, staka ut området för banorna. Naturligtvis är det inte nog med vår insats igår: vi räknar med att många av oss får jobba hela fredagskvällen så att allt hinner bli färdigt i tid.

Vi träffade förresten en ny liten kompis: border-collie-valpen My, Anns och Tommys nya hund och blivande agility-stjärna. Elva veckor bara, och Baron och Falstaff intog snabbt en ganska så faderlig attityd mot henne. På bilden vilar hon tryggt i Tommys famn.

P.S. Jag har ett litet tillägg till gårdagens återblick på Falstaff. Det var ju igår fyra år sedan vi hämtade honom hos Ulla och Reidar på Kennel Reinlakes i Tygelsjö.

Falstaffs registrerade namn är Reinlake´s Alive and Full of Magic. Inget namn kunde beskriva honom mer lämpligt och passande. För det är precis sådan han är: alive and full of magic!