På lördagen var det så dags för Törebodas inofficiella agilitytävling. Två agility- och två hoppklasser, och eftersom husses knäskada håller i sig var Frida Engman än en gång snäll nog att ta över Baron.
Det syns att Frida och Baron blir alltmer sammansvetsade. Viktigast av allt: de tycker om varandra och har förtroende för varandra. Och det är en mycket stor tillgång och glädje för oss att Frida har velat ”köra” Baron så professionellt och skickligt. Ändå orkar hon fullt ut koncentrera sig också på sin egen hund, sheltien Myntha.
Att det inte gick så bra resultatmässigt i Töreboda kan förklaras – och det är inga bortförklaringar. Baron hade inte sin bästa dag: han var ”löptikfixerad” och sprang av banan, i riktning mot en god lukt. I förlängningen av en raksträcka stod dessutom en något argsint hanhund, och det störde hans koncentration. Till råga på allt blev det efter hand ganska varmt i solen, och det gillar inte Baron.Så han var trött, okoncentrerad – det var helt enkelt inte hans dag.
Han kommer igen – det gör han alltid! Och jag ska inte bli alltför kritisk nu: när han väl fick upp farten gick det som tåget. Vilken fart och glädje han kan visa framgår av Daniels underbara bild med Baron på väg genom däcket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar