Om "allting skapat"

Baron och Falstaff: ni får ursäkta! Idag är ni inte ens med på något foto.

Det händer att jag går ut och ni inte följer med. Det är inte så roligt, men ibland måste jag. Kanske ska jag till tandläkaren. Eller till biblioteket. Någonstans dit ni inte får följa med.

Jag gillar det inte. Det känns som om något är fel när ni inte är med. Ofullständigt, som om jag går ut utan att vara riktigt klädd.

Men även om ni inte är med, Baron och Falstaff, händer det att jag träffar andra hundar, på egen hand. Era kompisar, eller sådana ni inte känner eller har träffat.

Då tänker jag på en trevlig liten dikt av den finlandssvenske författaren Lars Huldén. Så här lyder den:

Allting skapat ligger mig varmt om hjärtat.

Därför brukar jag hälsa på hundar jag möter,

om de och jag är allena.

”Vov!”, säger jag.

Men sällan får jag ett hyggligt svar.

Jag har nog en främmande accent.