All heder!

Baron och Falstaff har fått heders-omnämnande.

Vinterns profilfoto på denna blogg deltog i en fototävling på den läs- och sevärda aktiv-beardis-sajten.

Temat var SNÖ, och ett villkor var att det skulle finnas åtminstone en bearded collie på fotot. Och så förstås snö ...

Två beardisar borde väl fördubbla chanserna till en placering, tyckte jag. Och ser man på: fotot på Baron och Falstaff fick juryns hedersomnämnande!

Vinnande foto är alldeles underbart! Besök gärna aktiv-beardis-sajten och gläds åt det.

Baron och Falstaff kan man alltid beundra på denna deras alldeles egna blogg.

Varglyor

Vi har två vargar här i huset: Baron och Falstaff.

Men även om de som alla hundar härstammar från vargen företer de inga större likheter med vargar, varken till sättet eller utseendet. De är inte särskilt rovlystna och de är i stort sätt tama.

Däremot har de etablerat några varglyor, dit de gärna tar sin tillflykt för rast och vila.

Falstaff kryper in under trappan, där han har det ombonat, mörkt och tryggt.

Baron lägger sig gärna under bordet i stora rummet. Där "bäddar" han en stund, genom att energiskt skrapa med tassarna på mattan innan han lägger sig.

Detta att vara omslutna av väggar och tak skänker dem lugn och säkerhet. Om de hade haft några fiender - vilket de inte har - skulle dessa ha svårt att komma åt dem i sådana "lyor". Ändå har de nödvändig uppsikt över omgivningen.

Om stridsteknik

Svenska brukshund-klubben har skickat en inbjudan:

"SBK har för år 2008 tilldelats medel att genomföra två utbild-ningar för Plutonchefer HV i Stridsteknik Hund.

Kursen ger inblick i hur bevakningshundsekipaget kan användas i gruppen med fokus på de uppgifter som Hemvärnet har att lösa."

Nej, kära Baron och Falstaff, det här är nog inget för er. Även om husse är gammal plutonchef tror jag inte att ni passar för bevakningsuppdrag. Ni ser alldeles för snälla ut.

Men visst hade det varit roligt att kunna visa två bearded collies som tjänstehundar i hemvärnet. Så att alla fick se hur mångsidiga och allround Baron och Falstaff är.

Konvalescent

Baron är sjukskriven några dagar. Fast själva får vi inga bidrag för "vård av sjuk hund" (VASH).

Det syns att malören med den avslitna klon gör ont och ömmar i höger framben. Han får smärtstillande medel (med köttsmak!), men haltar fortfarande, särskilt i början av en rastning.

Annat är inte att vänta. Han behandlas med antibiotika med smak av honung (!), och vi märker att det blir bättre för varje dag. Mot slutet av veckan är han förhoppningsvis återställd. Då kan vi återuppta de aktiviteter som vi har fått ställa in: spårträning, agility och en planerad hundträff.

Falstaff studerar Baron uppmärksamt. "Är du inte snart fit for fight, storebror? När kan man få umgås med dig som vanligt igen? Du vet: busa, springa och ha kul! - Förresten: kan inte jag få smaka en av dina värktabletter? Jag gillar köttsmak!"

En så´n vecka!

Det här var ingen bra vecka för Baron!

Först var det ögoninflamma-tionen som kom tillbaka.

Sen fick han ett återfall av sitt magonda, något som då och då under åren har drabbat honom. Även om det är övergående är det ändå obehagligt och säkert plågsamt.

Som om inte det var nog bröt han av "innerklon", sporren, på höger framtass. Jag vet inte hur det gick till, jag bara såg att han blödde - och så hade jag klon i handen!

Nu får han smärtstillande medicin och antibiotika som tillsammans med ögondropparna gör att tillfrisknandet har inletts. Även om han är lite "låg" är han vid gott mod, och allt är under kontroll.

Falstaff är snäll! När storebror Baron är krasslig är han mycket hänsynsfull och diskret. Han hälsar och nosar försiktigt på honom, och bjuder inte upp till lek eller bus.

Falstaff är ett gott stöd för Baron. Och vice versa, förstås!

Snöfall

Baron och Falstaff har länge önskat sig en riktig vinter, med snö och minusgrader.

Det såg lovande ut i morse. Stora härliga snöflingor och noll grader.

Men glädjen varade inte särskilt länge. Innan vi ens var tillbaka från vår morgonrunda hade det vintriga ersatts av regn, blåst och plusgrader.

Snabba och beslutsamma som hundarna är hann de ändå äta lite av den läckra men snabbt försvinnande snön.

Som det heter i ett gammalt ordspråk: Människan gör kalendern, Gud vädret.

En så kallad vinter

Fotot får symbolisera den här "vintern".

Regn och gråväder, och Baron och Falstaff iklädda regntäcken, på väg ut. Bara några enstaka dagar har det varit minusgrader med torrt på marken.

Baron utstrålar olust: usch, ska vi nu ut i väta och fukt. Jag vill hellre stanna inne och sova!

Falstaff är något mer road: alla väder är bra bara jag får vara ute, och mitt regntäcke skyddar mig.

Men båda hundarna är mycket positiva till de ansträngningar som görs för att bromsa den globala uppvärmningen. De vill gärna uppleva fler riktiga vintrar.

Om hundarnas språk

"Ungerska forskare har framställt ett datorprogram som analyserar hundens språk.

Programmet läser av hundens rörelser och reaktioner och berättar därefter vad det är hunden vill säga."

Någon sådan dator tycker jag inte att vi behöver. Både Baron och Falstaff är mycket tydliga, och det är inte särskilt svårt att se vad de har på hjärtat. Eller höra: de har en mängd olika skall och läten som vart och ett har sin betydelse.

Dessutom är de bra på att avläsa oss. Ord, tonfall, kroppsspråk - allt registrerar de och noterar med vakna och skarpa sinnen.

Om reklam

Varken Baron eller Falstaff har hittills anlitats av någon reklambyrå.

Ändå förekommer bearded collies då och då i annonser och reklamfilmer. Jag undrar inte på det, eftersom kombinationen av skönhet, charm och intelligens måste ha en säljfrämjande effekt.

Se till exempel reklamen för lampor och rengöringsmedel. Visst påverkas man och grips av köplust när man ser att en beardis medverkar.

Nej, det är inte Falstaff som figurerar på påsarna med hundgodis. Men det kunde ha varit han, så om någon reklammakare läser detta inlägg är det bara att höra av sig.

Både Baron och Falstaff är beredda att göra en insats. Naturligtvis mot skälig ersättning!

Veterinärbesök

Idag har vi gjort en utflykt till Vara med besök på veterinär-stationen.

Barons ögon-inflammation har tyvärr kommit tillbaka. Inte så att han har märkbart ont av den, men ögonen är röda och det rinner var ur dem.

Nu blev han noggrant undersökt, och infektionen är bakteriell. Den ska gå att häva med nya ögondroppar. Om några veckor låter vi dessutom spola tårkanalerna, när han ändå är sövd för borttagning av tandsten.

Han fogade sig i undersökningen utan minsta krångel. Han såg rentav ut att trivas med att bli ompysslad!

Falstaff var avundsjuk och sur: "varför får inte också jag komma in till veterinären?"

I stormens öga

Lördagens januari-storm störde inte nämnvärt Baron och Falstaff.

Det gällde bara att försöka hålla sig upprätt, och hundarna står alltid stadigt med alla tassarna på marken. Eftersom de har dubbelt så många ben som människor är det lättare att hålla balansen.

Vi fick gå andra vägar, för några av våra vanliga stigar var blockerade av nerfallna träd. På fotot betraktar Falstaff förundrat förödelsen.

Det syns nästan på fotot av Baron att vinden rufsade till hans päls rätt ordentligt.

Men båda hundarna tycktes trivas i stormen. Det är kanske så att de gillar action, också av vädrets makter.

Om sjöutsikt

Det är inte ofta Baron och Falstaff kan glädja sig åt en ordentlig sjöutsikt.

Ännu mera sällan får de se ut över en öppen havsvidd. Jag kan tänka mig att de saknar det. Jag vet hur roligt de tycker det är när vi går längs Blekinge-kusten och de fascineras av vågspelet och njuter av hur vindarna rufsar om i pälsarna.

Till vardags får vi nöja oss med att gå runt den lilla Hindsbosjön i vårt närområde. Det är alltid något, även om det aldrig kan ersätta stora sjöar och hav.

Ändå kan hundarna meditera en stund inför vattnet. Kanske ser de en och annan karp under vattenytan, eller några änder som landar med ett plaskande.

Man får ta vara på också de små glädjeämnena!

Om oss hundägare

"Hundägare är trevligare och snyggare" läser jag i dagens Metro. "Skaffa hund - och bli uppfattad som hälso-sammare och mer framgångsrik" står det.

Tidningen rapporterar att en vetenskaplig studie fastslagit att iakttagare "förutom direkt sympati uppfattar att hundägaren är intelligent, sund och utåtriktad". Undersökningen presenterades på en forskarkongress i Tokyo.

Jag kan inte veta hur de som iakttar oss tillsammans med Baron och Falstaff uppfattar oss.

Men en sak går inte att ta miste på. Var och en som ser Baron och Falstaff måste naturligtvis genast inse att åtminstone de är mycket intelligenta, sunda och utåtriktade!

Om pauser

När vi tar rast/vila under våra promenader har Baron och Falstaff olika förhållnings-sätt.

Baron utnyttjar pausen till vila, till att hålla koll på omgivningarna eller bara njuta av en eventuell utsikt. Han vet att hushålla med sina krafter. Tids nog tar matte eller husse initiativ till att göra något, eller att gå vidare.

Falstaff hittar gärna själv på något. Han kan gnaga på en pinne eller gräva och krafsa i marken. Han har alltid varit bra på att sysselsätta sig själv, och han har inte tålamod att passivt vänta på att någon säger åt honom vad han ska göra.

Det här är bara ett exempel på att hundarna inte är stöpta i samma form. De kompletterar varandra - och ger oss välgörande omväxling.

Om språkkunskaper

En notis i tidningen:

"Tyska polishundar som införskaffats till England begriper inte engelska varför hundförarna får lära sig tyska."

Hur det förhåller sig med Barons och Falstaffs kunskaper i främmande språk vet jag inte. Det är något som vi aldrig har testat.

Men deras baskunskaper i skånska är det inget fel på. Det är deras modersmål, eftersom båda är födda i Skåne.

Under åren har de också tillägnat sig god förståelse av västgötska.

Detta räcker för Baron och Falstaff. Varför skulle de lära sig engelska eller tyska? De har ändå ingen avsikt att bli polishundar, varken i England eller Tyskland.

Nu är julen slut!

Under överinseende av Baron och Falstaff har vi burit ut julen. Nu tändas inte längre "tusen juleljus"!

Nyfiket iakttog de hur julgranen förpackades i en sopsäck och hur julprydnaderna förpassades till förrådet.

Men hundarna är inte oroliga eller sorgsna. Vi har lovat dem att det blir fler jular, med ännu fler julklappar!

"Nu är glada julen slut, slut, slut.

Julegranen bäres ut, ut, ut.

Men till nästa år igen

kommer han, vår gamle vän,

ty det har han lovat."

På vinterpromenad

För Baron och Falstaff är den årliga vinter-promenaden i vår bruks-hundklubbs regi en alltigenom rolig tilldragelse.

I lördags var det nog ett femtiotal hundar med mattar och hussar som tillsammans gick de sex kilometerna till den vackra skogssjön Vristulven.

Att det föll en och annan regnskur bekom oss föga när vi vandrade fram på skogsstigar och småvägar. Vid sjön väntade grillen, och snart spred sig doften av nygrillad korv.

Baron och Falstaff missar inte att det är grillning på gång. De iakttar med förväntan vad som tilldrar sig. De vet mycket väl att de inte blir lottlösa. På fotot har de KORV i blick!

Vägen tillbaka till klubbstugan blev sju kilometer, eftersom vi traditionsenligt och som brukligt är gick vilse.

Frisk luft får man aldrig nog av!

Att spara

Barons och Falstaffs basföda är torrfoder. Det är väl komponerat och sammansatt, och vi är säkra på att de får i sig den näring de behöver.

Även om det inte är lika gott som köttbullar, skinka och grisöron tycker de för det mesta om att äta det, även om de inte är några matvrak.

Det förbryllar mig att de ofta bara nästan äter upp sin mat. De lämnar gärna en eller två pellets i matskålen. Om de äter upp fyrtionio pellets - varför då inte äta också den femtionde och sista?

Kan det vara ett arv från förfadern vargen? Att spara lite av maten inför eventuellt kommande sämre tider? I morgon blir kanske jakten på föda resultatlös.

Ja, vem vet. Förmodligen bara Baron och Falstaff själva!

Ett älsklingstillhåll

När Baron och Falstaff får välja sin favoritplats - alla kategorier - blir svaret enstämmigt: BILEN!

Där känner de sig trygga och de ser ut över landskapet när vi åker. De håller noggrann koll på andra bilar och annat som händer.

Men framför allt betyder bilåkande att de transporteras till platser där de är med om allehanda trevligheter.

Till skogen för promenader, spårning och frihet utan koppel. Till hundklubbar, för träning och glada möten med hundkompisar.

Så bilen är för Baron och Falstaff en symbol för mycket av det som de älskar att vara med om.

De behöver inte heller bekymra sig över stigande bensinpriser ...

En ny kompis

Det blev inte någon agility-träning för Baron och Falstaff, idag på Tomtens brukshundklubb.

Planen var alldeles genomblöt och hal, med risk för skador. Dessutom regnade det och blåste kraftigt.

Så vi nöjde oss med lydnadsträning, och en av alla hundarna uppskattad sökruta med upplet.

Det var inte bara den vanliga gruppen, med storpudlarna Ebba och Wilma och airedaleterriern Daisy - tre tjejer som både Baron och Falstaff är mycket förtjusta i.

Lilla amerikanska cockerspanieln Elsa gjorde debut. Inte så mycket träning för henne - hon är bara tre månader gammal - men bra övning att träffa vuxna och betydligt större men snälla hundar.

Välkommen i gänget, Elsa!

Spår i snön

I lördags kunde Baron och Falstaff träna spår på barmark i Björstorps-skogen.

Söndag morgon snöade det. Inte så mycket och inte så varaktigt. Jag hann nätt och jämnt skotta undan snön innan den smälte bort av sig själv.

Det gick också att ta det obligatoriska fotot av hundarnas tassavtryck. Bäst att passa på: den här säsongen blir det kanske så att "vintern inföll en söndag förmiddag".

Nu kan Baron och Falstaff spårträna på barmark igen.

Hundarna är lyckliga hur det än ser ut på marken. Är den snötäckt kan man busa och springa runt. På barmark gläds de åt att ägna sig åt nosarbete.

Ännu mera berömmelse

Fotot av Baron och Falstaff på omslaget till National Geographic har orsakat ringar på vattnet.

Flera välkända internationella tidskrifter har hört av sig och visat sig intresserade av att ta med hundarna på sina omslag. Med rätta anser de att Baron och Falstaff säljer lösnummer. De är attraktiva som varumärken.

Inom kort publicerar den välkända tidskriften Time ett foto på Falstaff.

Sports Illustrated har fått ensamrätt på ett foto av Baron.

Baron och Falstaff blir nu än mer kända och uppskattade världen över, och vi kan vänta oss att det bildas fan-clubs. Säkert kommer en uppsjö med elektronisk beundrarpost och förfrågan om autografer (tassavtryck).

Själva tar Baron och Falstaff all uppståndelse med ro. De låter sig inte rubbas i första taget.

Om berömmelse

Baron och Falstaff är på väg att nå internationell och världsvid berömmelse.

Den över hela jordklotet spridda tidskriften National Geographic har beslutat att publicera ett foto av dem på omslaget.

Man ville ha en bild på två hundar som inte bara är vackra och stiliga utan också kända för sin klokhet. Då föll naturligtvis valet på Baron och Falstaff, som uppfyller alla förutsättningar.

Här får bloggens alla besökare en exklusiv förhandstitt på omslaget.

Nej, det här är förstås bara en skröna, och fotot är manipulerat. Baron och Falstaff blir nog aldrig världsberömda. De är bara välkända i sitt närområde, och det räcker bra för dem! De har inga ambitioner att bli globala kändisar.

Horoskop för Baron

Nu är det dags för ett nytt horoskop, den här gången för Baron.

Eftersom han är född den 18 mars, i Fiskarnas stjärntecken, gäller följande för honom:

Fisken är en känslig hund som behöver mycket kärlek. Hårda metoder eller tvång fungerar inte på fiskhunden. Han ska lockas med lek och skoj.

Det är en hund som gillar att jobba men bara korta stunder. Blir det för långrandigt så tappar han lätt intresset och kan till och med somna mitt i lek eller träning.

Fisken är som sagt en känslovarelse men han är även duktig på att känna av husses/mattes sinnesstämning.

Fisken passar mycket bra ihop med personer födda i Oxen eller Jungfrun.

Hoppsan! Varken matte eller husse är födda i Oxens eller Jungfruns stjärntecken. Men Baron passar ändå alldeles utmärkt ihop med oss båda!

Horoskop för Falstaff

Så här i början av året är det roligt att läsa horoskop för Baron och Falstaff.

Här följer en fullt trovärdig och sann beskrivning av Falstaff, som är född den 6 april, alltså i Vädurens stjärntecken:

Väduren är ett energiknippe. Det är en hund som vill ha full fart framåt och kräver mycket stimulans både fysiskt och mentalt.

Det är en hund som alltid vill vara i centrum och självsäker som han är tycker han att universum kretsar runt honom, vilket det också lätt gör om man inte tidigt tar kommando över henne.

Väduren har en förmåga att snabbt tröttna på sin uppgift. Visa väduren tidigt att det är du som bestämmer så slipper du troligen många problem.

Vädurshunden passar bra ihop med auktoritära och aktiva personer, gärna födda i Lejonet eller Vågen.

Oj då - varken matte eller husse är födda i Lejonets eller Vågens tecken! Men hittills har det gått bra i alla fall ...

Nyår

Liksom tidigare år har Baron och Falstaff klarat av nyårets ihärdiga och intensiva smällande.

Visst är det obehagligt och lite farligt, men inte värre än att hundarna hanterar det bra. Det är till och med så att de är nyfikna, och inte kan låta bli att titta ut.

Baron blir arg på de första fyrverkerierna och skäller på dem, men efter en stund nonchalerar han dem.

Falstaff går och lägger sig någonstans där ljudet dämpas och där han får vara i fred.

Nu ska det väl vara tyst ett tag. Fast påsken kommer tidigt i år, och med den nya pyrotekniska effekter.