Urspårning

Igår åkte vi ut i skogen och tränade spår med Baron, Falstaff och Vega.

Falstaff (på bilden) var som alltid säker, om än lite för ivrig. Men både han och Vega hade nosen i marken och hittade alla apporter.

Baron gick det inte så bra för. Det har det egentligen inte gjort det senaste halvåret.

Visst tycker han om att vara ute i skogen, men i spåret är han disträ, tappar fokus och missar apporter. Det hände mycket sällan förut.

Vad kan det bero på? Kanske någon av bloggens besökare har någon bra teori eller förklaring.

Är det som hans jämnårige gamle vän Pucko tänker (här översatt av Puckos matte):

"Käre Baron! Vi har spårat regelbundet i tio år och alla vet hur duktiga vi är. Nu behöver vi inte längre bevisa något eller anstränga oss. Köttbullar får vi i alla fall, eller hur? Låt oss njuta av att vara ute i skogen med våra kompisar och våra människor."

Ja, så kan det vara. Hursomhelst: både Baron och Falstaff får fortsätta med spårning så länge de - och matte och husse - kan stå på benen.

.