Om en misslyckad spårträning

Spåren vi lade till Baron och Falstaff låg på ett öppet fält. Det blev långa spår, med flera vinklar.

Och se: det gick nästan inte alls. Falstaff var allmänt ointresserad och ville bara busa. Baron lufsade i stort sett i spåret, men såg ut som om han tänkte på något annat (vilket han säkert också gjorde!).

Av detta lärde vi oss följande (vi borde ha kunnat det redan!):


1. Lägg inga spår på kruttorr mark i tung värme.

2. Gör inga krävande spår i terräng som hundarna är ovana vid.

3. Spåra inte på ett fält där hundarna är vana vid hopp-och-lek.


Sorry, Baron och Falstaff! Vi lovar bättra oss!

Om låg aktivitet

Actionbilder på Baron och Falstaff är inte lätta att ta.

I varje fall inte med en enkel kompaktkamera som är långt ifrån någon systemkamera.

Särskilt svårt är det under nu rådande värmebölja, eftersom hundarna knappast ägnar sig åt kraftödande och konditionskrävande aktiviteter. 27 grader i skuggan är inte riktigt deras melodi.

Ska de alls gå igång får det bli i samband med vår timslånga morgonpromenad. Då är luften fortfarande sval och lätt att andas.

Då sätter Baron och Falstaff gärna fart, med ögonen strålande av lekglädje och benen fulla av spring.

Om ett urtidsdjur

Igelkotten är en sporadiskt uppdykande gäst i trädgården.

Baron och Falstaff blir lika osäkra varje gång: hur ska den hanteras? Att nosa på den går inte, för den sticks. Dessutom luktar den illa! Att skälla ut den eller försöka busa med den har alls ingen effekt: den bara rullar ihop sig.

Förr i tiden påstod man att rävar kissade på igelkottar, när de ville komma åt dem. Då blottade sig igelkotten och blev ett lätt byte. Fast det lär vara en skröna.

Baron och Falstaff har inte prövat den metoden. Men de lär sig alltmer att det bästa är att nonchalera igelkotten. Då rasslar den så småningom vidare, och lugnet kan åter utbreda sig i deras revir.

Om en ledig dag

Idag får vår gamle vän Fred Bassett förmedla en lördagshälsning till bloggens alla gäster och besökare.



Baron och Falstaff önskar er alla ett soligt och skönt veckoslut!

Om trädgårdens djur

Falstaff och Baron är inte de enda djuren i vår trädgård, även om de utan jämförelse är störst, bäst och vackrast.

Kajor och skator gästspelar någon gång. Om hundarna är ute stannar de ingen längre stund.

En och annan igelkott lufsar förbi, och hundarna blir märkbart irriterade. De vet inte hur man ska handskas med ett sådant urtidsdjur.

Myrorna är talrika. En koloni lever och frodas under stenplattorna. De är snälla, och de ofredar varken människor eller hundar.

Häromdagen flög de iväg, nästan alla på en gång. Antagligen lämnades några kvar för att städa upp, för att senare ansluta till huvudstyrkan.

Baron och Falstaff iakttog förvånat myrornas avfärd. Vi kunde trösta hundarna: nästa sommar är deras flitiga vänner med all säkerhet tillbaka.

Om direktspår

Igår kväll var det dags för Barons och Falstaffs spårträning.

Vi prövade på något för första gången på länge: direktspår.

Normalt får spåret "ligga till sig" och mogna någon timme innan vi släpper på hundarna. De laddar upp i bilen medan spårgängets människor fikar.

Nu fick Baron och Falstaff börja jobba så snart spårläggaren kom tillbaka.

Det märktes att det var ovant för hundarna. Falstaff som vanligt i spårkärnan, men oroligare och mer stressad än vanligt. Baron började bra och tog de första apporterna, men sedan blev han osäker och gick bort sig.

Så det här får vi träna oftare. Vi borde också hitta stora och bra öppna fält, och inte bara spåra i skogarna.

Men hundarna blev som vanligt trötta efter träningspasset. Det var skönt för dem att ta igen sig och koppla av i trädgården!

Och de har sovit mycket gott i natt.

Om att prata

"Forskning visar att matte är mest pratsam", meddelar nyhetsbyrån TT Spektra.

Italienska forskare har kartlagt skillnaderna mellan könens förhållande till sina hundar.

Studien visar att kvinnor pratar mer än dubbelt så länge med sina hundar när de ska hälsa. Kvinnor är också mer benägna att gulla och prata bebisspråk med sina hundar än vad män är.

Men det finns likheter också. Kvinnor och män är lika benägna att krama sina hundar och att leka med dem. Och de visar samma omsorg om sina hundar.

Baron och Falstaff vidimerar gärna dessa slutsatser. De har visserligen inte medverkat som försöksobjekt och de tycker att det är alldeles onödigt att bedriva forskning om det här.

"Det är bara att fråga oss. Vi vet kan intyga att matte pratar mycket mera än husse med oss! Och båda visar absolut samma omsorg!"