Om bilåkning

Att åka bil är bland det roligaste Baron och Falstaff vet. Ju längre och oftare - desto bättre.

De transporteras nästan alltid till något som de gillar: till någon av hundklubbarna, ut i skogarna eller till sina kompisar.

Under resan åtar de sig ansvarsfulla uppgifter: Falstaff håller uppsikt framåt, i färdriktningen, medan Baron har koll på det som händer bakom bilen.

Eller också tvärtom. De turas om, så arbetet blir någorlunda jämnt och rättvist fördelat.

Egentligen borde vi ha två hundar till. För om det som händer på sidorna av bilen är det sällan någon som rapporterar ...

Fästingar

Måndagens promenad med Baron och Falstaff gick genom mycket fästingtäta marker.

Under resans gång plockade vi bort ett och annat krypande kvalster från dem.

När vi kom hem fann vi sex fästingar som kröp i bilen. Hundarna tog dem alltså med sig, men odjuren avstod från att bita sig fast.

Jag tror att fästingarna - förståndigt nog - resonerade så här:

"Nej, på de här hundarna vill vi inte suga blod! Det smakar äckligt - de har säkert Scalibor-halsband på sig och dessutom har de käkat Fixodida Zx. Till råga på eländet är deras pälsar elektriska genom deras bärnstenshalsband. Usch! Kom, så hoppar vi av!"

Baron och Falstaff klarade sig alltså från alla angrepp.

I alla fall den här gången! Få se hur det går under onsdagskvällens spårträning.

Aktiverade promenader

Igår kväll var det äntligen dags för höstens "akti-verad-promenad-kurs" på vår klubb.

Baron och Falstaff vandrade genom skogar och över fält tillsammans med kurskamraterna Boss, Alice, Loffe, Tjabo, Leo, Dilba, Fager - och allt vad hundarna nu heter.

Vi har sett fram mot detta evenemang hela sommaren. Sköna promenader, lustbetonad träning, god och glad samvaro - och naturligtvis fikapaus i någon skogsbacke: igår i kvällssolens sken.

Baron och Falstaff är veteraner. Det är sjätte terminen som de deltar i detta mycket givande och trevliga arrangemang.

Ytterligare sju glada måndagskvällar väntar dem!

Dusch

Det var inte så länge sedan sist, men nu har det hänt igen.

Falstaff har rullat sig i synnerligen illaluktande bajs.

Eller om man vill uttrycka det positivt: han är en miljökämpe som ibland får för sig att plocka upp andra hundars lämningar. Och eftersom han inte har tillgång till bajspåsar städar han upp på sitt eget sätt.

Så det blev omedelbar och noggrann dusch, med schamponering.

Eftersom alla utensilier för bad var framme var de lika bra att ge också Baron en omgång.

Nu är båda hundarna nybadade och luktar gott. Så länge det varar ...

Äntligen träning!

Oväder har tvingat oss att ställa in ett par träningar med Baron och Falstaff. Men igår hade vi inget att skylla på.

Visst var det roligt att komma igång, men nog märks det att vi har gjort uppehåll.

Varken Baron eller Falstaff var i bästa form. Till och med upplet-övningen gick sådär. Under lydnadsövningarna var de okoncentrerade, och i agility agerade båda hundarna ganska hafsigt.

Nåja, de hade kul och var glada att träffa sina träningskompisar igen. Arbetslusten var det inget fel på, även om resultaten inte var så lysande. Alltså ungefär som för svenskarna i OS ...

Skärpning, husse och matte! Vår bästa tid är NU!

(På fotot till höger är Baron i färd med att leta. Ett av föremålen skymtar längst upp vid pilen.)

Ornitologisk överläggning

En liten sängkamrat

Baron och Falstaff kommer mycket bra överens med sina gäster, som jag har kunnat berätta.

När lilla australiska terriern Siri var här delade Baron och hon till och med sängplats en stund, i all ärbarhet.

Siri hoppade förtroligt upp till Baron i husses (obäddade) säng, och där tog de båda hundarna igen sig en stund.

Skulle däremot matte eller husse sätta sig intill Baron grymtar han irriterat och går därifrån:"Låt mig vara ifred!"

Men att Siri la sig hos honom - det ansåg han vara helt OK.