2006-09-11
Om nosarbete
Den soliga söndagen igår var det äntligen dags för ”spårgänget” att träffas igen.
Vi har gjort uppehåll några månader i sommar: det har varit alldeles för varmt och torrt för att låta hundarna jobba med personspår.
Så igår sågs vi i skogarna och fälten vid Björstorp: Baron, Falstaff, Pucko, Hjalmar, Rick och Bonzo – med hussar och mattar.
Baron och Falstaff tilldelades öppen mark, och det gick väl sådär. Falstaff var som vanligt målmedveten, även om han sick-sackade lite. Han blir allt säkrare på att komma med apporterna och dessutom tar han det nu lite lugnare.
Baron var mera osäker. Först bakspårade han, och sedan gick han rakt över första apporten. Resterande apporter tog han visserligen, men tvekade ganska mycket i spåret.
Det är skönt att ha kommit igång, och det syns hur roligt hundarna tycker att det är. Baron viftar på svansen när spårselen sätts på, och Falstaff nästan skakar av iver att få starta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Åh, spåra är kul. Det är en lycka när man märker att hunden nästan går i fotspåren. Tempot,ja det är svårt när de är så ivriga.
Skicka en kommentar