Jag vill till bloggens besökare förmedla en dikt, som jag tycker är både vacker och tänkvärd. Den är författad av Anders Hallgren, som är en mycket välkänd hundpsykolog och som också har gett ut ett stort antal böcker om hundar och hundfostran.
Så här lyder den. Läs och begrunda!
En kall nos.
Ett par fuktiga, runda ögon.
En varm blick.
En tass som lyfts och ett huvud som läggs på sned.
Öron som försöker uppfatta och förstå ..
Din hund.
Han bad inte att få komma till Dig.
Han bara kom för att Du ville ha honom.
Han kom till Dig för att ge Dig vänskap
då andra sviker,
sympati då andra är emot Dig,
trofasthet då andra baktalar Dig.
Han kom för att ge Dig kärlek
då Du känner Dig utelämnad,
sällskap då Du är ensam.
Han gör Dig på gott humör då Du är ledsen,
tar emot Dig med glädjetjut
när Du äntligen kommer hem.
Han är någon som behöver Dig,
någon att smeka, leka med
och ha roligt tillsammans med.
Han är beroende av Din omtanke
och Din kärlek.
Han protesterar inte
när du missförstår honom.
Han är utlämnad till Dig
på gott och ont.
Han ger Dig sköna,
avkopplande promenader.
Han ger Dig sällskap.
Han ger Dig kärlek och glädje.
Han vaktar och skyddar Dig.
Han varnar om främmande kommer.
Han överger Dig inte så länge han lever.
Han ger Dig trygghet.
Vad ger Du?
(Anders Hallgren)
6 kommentarer:
Så sant. Jag tror att jag ska kopiera den och bifoga med köpekontraktet när vi säljer valpar. Tack!
Hmm... Är Du säker på att den första delen utav dikten hör ihop med den resterande? Vill minnas att den nämligen är skriven av någon okänd människa... I övrigt är dikten/dikterna väldigt fina :)
Hej Frida! Tack för din kommentar! Ja, det är så här jag har fått dikten, vid ett par tillfällen. Men jag ska undersöka hur det förhåller sig. Kram från oss i Skara-flocken
jag blir alltid tårögd när jag läser den här dikten...
det är en LYCKA att vara hundägd, men som alla föräldrar har även jag dåligt samvete för att jag ibland inte hinner med...
fast i det här vädret vill min fyrbening inte så mycket - han är nöjd med att ligga under korkeken bredvid mig medan jag läser...
:o)
(ps. hittade er blogg via klv-bloggen!)
Så sant!
Tänk om alla hundar i världen hade sådan tur och hamnade hos människor som ni två...
Hej så fina dikter....
jag blev tårögd när jag läste dom. vi tog nämligen bort våran älskade fyrbenta vän idag 30/12-o8.
ha det bra
MVH evelina
Skicka en kommentar