Falstaff har några favoritplatser i trädgården. De växlar, beroende på var solen står, och det gäller förstås att hitta skugga.
Till rosenrabatten tar han ibland sin tillflykt. Jag tror inte att det är doften som lockar honom, och inte heller rosornas färgprakt. Snarare är det att ligga på den svala jorden. Men visst är det dekorativt: svart och vit beardis mot en förgrund av blommande rosor.
För övrigt var husse igår kväll på möte med agilitysektorn. Vi hade överläggningar hemma hos Frida, och det blev ett mycket trevligt, givande och nyttigt sammanträde. Till träffen adjungerades också de härligt fluffiga sheltisarna Smulan – som jag träffade för första gången – och Myntha, som vi alla känner sedan gammalt.
Tiden gick så fort att jag alldeles glömde bort kameran! Det hade annars varit roligt att illustrera detta inlägg med ett foto av mina kamrater i sektorn. Foton på Fridas underbart vackra akvarium och jättetrevliga hundar gör det värt ett besök på hennes hemsida!
1 kommentar:
Vad fina och nyklippta doggarna är. Men visst kan hundar läsa! Tänk på skylten: Genomgång förbjuden, Gäller ej synskadad med ledarhund!
Kramma alla!
Arne
Skicka en kommentar