Baron och Falstaff har obetydliga ornitologiska kunskaper.De känner igen skator och kajor, och jagar bort dem från trädgården. Men i övrigt har erfarenheten lärt dem att de ändå aldrig hinner ifatt en fågel.
Så de är vanligtvis inte särskilt intresserade.
Men häromdagen spetsade de öronen: en flock tranor på väg söderut flög förbi, alldeles över våra huvuden. Tranornas speciella kraxande i luften fick hundarna att lystra, och förvånat titta upp.
Jag erinrar mig en liten dikt av skalden Holmberg:
Mot söder
Flyger fåglarna bort eller flyger de hem
på sin höstliga färd i det blå?
Här tar tystnaden vid. Om vi frågade dem
skulle fåglarna knappast förstå.
1 kommentar:
Eller som Dylan uttrycker det:
Bird on the horizon, sittin' on a fence,
He's singin' his song for me at his own expense.
Sköna höstdagar till er alla önskar han i den gamla fiskaffären
Skicka en kommentar