Den regelbundna pälsvården är inget som Falstaff eller Baron är förtjusta i.
Pälsen kardas och kammas, och eventuella hår framför ögonen klipps bort. Inget får hindra fri sikt. Tänderna ska borstas, klorna klippas och trampdynorna smörjas in.
Allt detta tar en god stund, men hundarna finner sig med jämnmod i hanteringen. Den avslutande belöningen är en bit grisöron att begärligt tugga i sig.
Falstaff älskar sitt skötbord. När vi har tagit fram det lägger han sig intill det och släpper det inte ur sikte. När vi sedan fäller upp det hoppar han upp glatt och villigt.
Baron är mera nödbedd. Honom får vi lyfta upp, och det enda han tycker om är när vi efter avslutad genomgång bär ner honom. Och grisörat har han förstås inget emot!
1 kommentar:
Vad lyxigt att ha ett eget skötbord!! Det skulle vi oxå vilja ha ;)
Men vi får väl nöja oss med köksbordet så länge.
Skicka en kommentar